Dobby

#Dobby söker nytt hem, han är stressad och mår inte längre bra efter familjens tillökning med två barn på kort tid. Han  blev adopterad till sitt hem i Gävle  innan de kom till världen och har blivit en högt älskad familjemedlem. Det är med stor sorg som matte och husse, efter råd av hundpsykolog och för Dobbys välmåendes skull,  funnit att en omplacering är enda  lösningen för att få honom att må bra igen.

Matte ger nedan en beskrivning av Dobby och om du är intresserad av att erbjuda honom ett kärleksfullt och lugnare hem så skicka in en intresseanmälan som  vidareförmedlas  direkt till hans matte för vidare kontakt.#

Dobby är en väldigt sprallig, liten  och glad spansk podenco med mycket energi, men samtidigt världens största soffpotatis. Det finns ingen hund som är som Dobby, han är oerhört snäll och framförallt en så rolig kompis. Han ligger på det mest onaturliga sätt, ger ifrån sig de konstigaste ljuden, han snarkar när han sover och studsar som en studsboll när han är glad. Man kan inte annat än att bli glad av denna älskliga hund!

Som de flesta vinthundar älskar han att mysa och ligger gärna under täcken och filtar, framförallt på vintern då han är väldigt frusen av sig. Det märks att han är från Spanien då han är en riktig soldyrkare, på sommaren ligger han raklång i solen och njuter och inomhus letar han efter  solens strålar där de skiner in. 

Han älskar hundgodis och vill gärna lära sig olika tricks, men man måste ha lite tålamod för det har inte han! Ibland testar han alla tricks han kan samtidigt för att förtjäna sitt älskade godis…

Dobby har gått jättebra ihop med våran mellanhund Corina och de  två har under de här åren blivit bästa vänner. Tyvärr har han p g a osäkerhet  svårt för främmande  hundar, framförallt stora hundar och hanhundar. Men med mindre hundar och tikar går det bra om man ger honom tid att vänja sig. Hundmöten kan vara ett problem när han blir upphetsad och skäller,  men det hjälper att hålla avstånd och vara en tydlig ledare. Han är som sagt godismotiverad så s k skvallerträning fungerar väldigt bra om man är konsekvent.  

Går han lös så håller han sig i närheten och kommer när man ropar om det inte är några andra distraktioner i närheten. 

Han bör bo hos en mindre familj med hundvana,  utan barn eller med tonåring , där det finns en tydlig ledare som får honom att känna sig trygg.